Bloggens Hjältar

Gripande brev från mamma till Alma 13 månader

baby-mama-movie-poster-1-320x450Minns ni den 13 månader gamla babyn från Tillbakablicken i Blekinge? Habiliteringschef Maj-Lis Olsson vägrade ge babyn träning för att pengarna var slut. Många förädlar till CP-skadade barn i Blekinge protesterade mot habiliteringen, för att den politiska ledningen skulle få reda på problemen. Att det 13 månader gamla babyn inte fick träning, blev avgörande i kampen för att förmå landstingspolitikerna att anslå mer medel.

Politik handlar alltid om människor. Till min stora glädje väljer här Frida Håkansson, mamma till den 13 månader gamla flickan, Alma, att berätta om sitt liv. Nedan finns hennes  fantastiska och gripande brev, som jag tror kan ge en lite bättre förståelse för dessa föräldrar och deras situation, att plötsligt bli förälder till ett barn, som inte följer den normala utvecklingskurvan, utan behöver ett helt annat stöd och förhållningssätt än de råd som går att läsa om i föräldraböcker eller ges på mödravårdcentralen.

Men skriver mamma Frida också, dessutom har hon tvingats lära sig att bråka och stå på sig mot myndigheter, för att Alma verkligen ska få den vård hon behöver och har rätt till.

kuvertBrevet nedan fick jag den 7 februari 2013.

FRIDA HÅKANSSONS BREV

Hej Lars!

Frida från blekinge här, tack för att du försöker hjälpa oss med att få träna.

Nu tar jag dig på orden och öser ur mig lite tankar om vårt liv med Alma just nu.

Kan ju berätta att vår familj är Alma 13 mån med cpskada, storebror Anton 5år, Pappa frans med epelepsi och jag mamma Frida med diabetes.

Som du förstår så lever vi med mer än ett handikapp i familjen men har aldrig upplevt något av alla de problem som
vi redan stött på under Almas första levnadsår.

Alma äter dåligt och har svårt att gå upp i vikt, får hon en infektion så tappar hon lite av vikten men tar sig upp igen när
hon piggar på sig. Tror hel tenkelt att hon är inte en matglad unge vilket vi har erfarenhet från hennes bror som är ett riktigt
litet benrangel. Men både Alma och Anton är pigga och glada ungar. Problemet för mig är att läkaren hela tiden ”hotar” med all Alma behöver knapp.

Jag vill ge henne lite tid och en chans att klara det själv men jag är inte van att gå emot läkare, brukar bara nicka och säga ja ja och absolut.
Vet inte hur jag ska förhålla mig! Jag måste ju lita på att läkaren vet bäst, eller?

Jag är ingen person som står på mig och bråkar eller ifågasätter saker. Men förstår nu att jag på något vis måste lära mig detta för att Alma ska få det bästa liv som vi kan ge henne. Vi har även problem med försäkringskassan, mina föräldradagar tar slut i maj så från maj till juli står jag utan inkomst då de säger att det finns inget bidrag som man kan få för att stanna hemma lite längre. Alma är i utvecklingen som en 7-8 månaders bebis och det finns ingen sån som man sätter på förskola. Så vi har i samråd med förskolechefen kommit överens om att hon ska börja i augusti och hoppas då att hon utvecklats lite till. Förstår inte att f-kassan inte kan hjälpa oss men nej det kan de tydligen inte så 3 månader utan en inkomst får det bli.

Och nu då ska vi behöva betala M&W själva också! Det är tur att vi har mor och farföräldrar som ställer upp på oss och på Alma. Annars hade vi fått sätta en liten liten tjej på dagis, som inte kan sitta själv, göra sig förstådd eller hävda sig alls.

framtidJag ser endå en bra framtid för Alma och tror att hon kommer att kunna klara mycket trots sitt handikapp. Men det är frustrerande att all utveckling tar sådan tid och att man känner sig motarbetad när man vill försöka skynda på utvecklingen lite med träning. Detta första år har varit tufft och jag hoppas att det blir lättare när hon växer upp lite. Men tyvärr känns det som en konstant bergochdalbana en dag med bra besked och nästa dag trycker ner en i skorna igen. Känns som om vi trampar vatten för att hålla näsan ovanför ytan just nu.

Trist att jag sänder ett så nedstämt mejl men är tacksam för att jag får det, betyder mycket för oss att du försöker hjälpa oss och står på vår sida.

Jag vet också att det finns många där ute som har det mycket kämpigare än vad vi har och som lever med mycket grövre handikapp än Alma, däribland du Lars.

Känns bra att höra att du trots dina motgångar har ett bra liv (låter det som) och har åstadkomit så mycket både proffessionellt och privat med familj.

Nu ska jag sluta annars orkar du aldrig läsa detta 😉

Tack för att du finns!
MVH
Frida Håkansson

KOMMENTAR

Den politiska ledningen i Blekinge beslutade om höjda anslag till Konduktiv Pedagogik, så Alma fick träning till slut. När flera vill samma sak, går det att förändra och påverka mycket. Läs hela bakgrunden under kategori Tillbakablicken Blekinge

I morgon skriver Frida Håkansson om hur den lilla 13 månader gamla Babyn klarade Konduktiv Pedagogik och vad Alma tyckte om träningen.


Gillar du detta inlägget? Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Skriv in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Alternativt; Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan eller följa mig på Twitter

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

Alla som omnämns eller berörs i Mullback Bloggar ges möjlighet att bemöta ett publicerat inlägg via ett eget inlägg, utöver vanliga kommentarsfält, så länge inlägg följer svensk lag och publicistiska principer.

Vill du medverka med ett inlägg, skicka det till lars@mullback.se. Märk mailet MB Inlägg, och ”citattecken” kring den text som du vill få publicerad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s