Jo, Du kan - bloggen

Kap 19: Skilsmässa, advokat, ont om pengar och trött av träning. Det fick bli en öl

skilsmässaDet var min före detta älskade som startat denna utveckling. Nu tillhörde hon det gamla livet, som försökte hindra mig från att genomgå denna ungerska träning. På fredagen ringde min advokat och talade om att min f.d. älskade försökte ta min längenhet i Stockholm. Hon var dessutom beredd att gå till domstol för att få sin sak prövad. Detta gjorde att jag oroade mig än mer. Att leva och träna i Ungern kostade pengar, filmningarna av Marias och min träning bekostar jag också själv. Inget TV-bolag ville ännu satsa pengar i mitt ungerska projekt. Nu insåg jag att det skulle bli advokatkostnader och det nya problemet: var skulle jag bo när jag kom hem?

Jag orkade inte tänka på det. Det nya var för viktigt. Jag koncentrerade mig på träningen trots att alla mina egna ekonomiska medel redan gått åt. Jag finansierade vistelsen, träningen och filmningarna nere i Budapest med hjälp av lån från mamma och pappa. Det var inte klokt, men nödvändigt.

nyckelDen lägenhet jag hade hittat i Budapest var mycket fin. Den låg mitt i centrum. När jag kom hem en sen kväll hade träningen och alla omtumlande känslor gjort att jag var så trött att jag inte ens orkade sätta i nyckeln i nyckelhålet hur jag än försökte. Det kunde jag annars, även om det alltid var besvärligt och koncentrationskrävande. Men tröttheten gjorde det helt omöjligt. Svårigheten att bemästra mina skakningar tog överhanden över vetskapen om att det var möjligt. Det var helt enkelt mitt psyke som spelade mig ett spratt och försökte få mig att se mig om efter mitt gamla liv, oasen med assistenter. Jag tog nycklarna och gick ner till restaurangen i mitt hus och beställde en öl, satte mig på det nya sättet för mitt nya liv, drack ölen. Jag fick se mig själv i en spegel på restaurangväggen och började tränade ansiktsmusklerna. Jag såg mig inte om. Jag såg framåt. Det nya livet, istället för att längta efter det gamla.
Sedan fick kyparen följa med upp och låsa upp min dörr.
Fem meter längre bort finns en närbutik som var öppen dygnet runt. Skulle det behövas fanns det alltid någon jag kunde be om hjälp. Det var bra att bo i centrum, ändå var det bara en kvart med bil till träningen.


Gillar du detta inlägget?
 Det kommer flera. Enklaste sättet att hålla koll på bloggen är att:

Gilla Facebooksidan: Jo, Du Kan 

Följa mig på Twitter

Eller skriva in din mailadress i vänsterspalten här, så får du alla inlägg först av alla, via mail.

Genom att följa Mullback Bloggar, stödjer du rätten att människor ska kunna välja den väg i livet, som de själva känner gör dem mer tillfreds, nöjda och i bästa fall lyckliga och självständiga.

Kategorier:Jo, Du kan - bloggen

Märkt som:, ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s